Sörbygdens Härad

- Till första sidan -

Hedekas   Krokstad   Hede/Fisketorp   Sanne/Kåtebol

Sörbygden (Fordom Saurboeja) är beläget i Bohusläns nordöstra del och utgör den nordligaste delen av Munkedals kommun (karta). Häradet gränsar i väster till Bullaren, i öster mot landskapet Dalsland (Lerdal, Högsäter och Färgelanda) och i söder mot Munkedal. Fram till sista december 1973 utgjorde Sörbygden en egen kommun. Sörbygden har fått sitt namn efter den gamla kungsgården Sörbo i Krokstad socken där Kung Sverre utsågs till Norges konung 1177. I juridiskt hänseende hör häradet till Sunnervikens domsaga och tingslag. Tidigare var det så att i kyrkligt avseende sammanföll Sörbygden med Krokstads pastorat. Pastoratet tillhörde Vikornas södra kontrakt och omfattade moderförsamlingen Krokstad och annexförsamlingarna Hede och Sanne. I dag är dock församlingrna sammanslagna till Sörbygdens församling. Centralort i Sörbygden är Hedekas.


FORNLÄMNINGAR & HISTORIA
I Sörbygdens härad finns 23 bronåldersrösen, varav 18 st finns i norra delen av Krokstad socken. Kummel finns vid Hovås, Hoghult, Röane, Systeröd, Möllebacka m.fl. ställen. Järnåldersgravar, enstaka eller i grupper förekommer bl.a. vid Guröd, Hajum, Hult, Krokstad, Medbön, St. Bergane, Önne, Österbön, Brattön, Gunnarsröd, Ryr, Röd, Torp, Bergeröd, Bjälkebräcka, Ed, Gisslebo, Hällevad, Kåtebol, Pjexeröd och Ryrs nordkasar. Fornborgar har funnits vid Budalen, Ellingebo och Borgåsen. Vid Sandåkers moar i Krokstad, som förr var exercisplats, finns det en hällkista (den sk. Gällhusommen). En hällekista och ett kummel finns även på Hultane i Sanne. Vidare finns två järnåldersgravar på gården Wattneröd i Sanne samt skålgropar bl.a. på Vassbotten. Offerkällor finns också som S:t Görans källa mellan Åseröd och Elseröd och en berggryta på prästgårdens ägor.

Freden i Roskilde
Freden i Roskilde slöts mellan Sverige och Danmark 26 februari 1658 i Roskilde och innebar att Danmarks kärnland (Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm) lämnades över till Sverige liksom Gotland och de norska landskapen Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Freden anses vara den hårdaste freden i Danmarks historia. Den svenska armén som egentligen ville lägga hela Danmark som en Svensk provins skyndade på fredsförhandlingarna eftersom den fått reda på att Danmarks allierade hade samlat ihop en hjälphär på 30.000 man som närmade sig, något som danskarna inte visste när de skrev på freden. Tre dagar efter freden var påskriven kom budet om hjälpen.
I fredstraktatet, som fortfarande är juridiskt bindande, ställs ett flertal krav på båda parter som att svenskarna skulle dra tillbaka sin trupper från Jylland och Sjælland samt att de erövrade landsdelarna skulle få behålla sina gamla lagar, rättigheter, kyrkorätt och att ingen egendom skulle konfiskeras. I freden lovades även en evig fred mellan de båda grannländerna. Både Sverige och Danmark har brutit mot Roskildefreden, dock har Sverige gjort flest och störst övertramp.

FOLKMÄNGD
Sörbygdens innevånarantal var år 1805: 2983 personer. År 1865 var antalet 6381, 1880: 5702, 1900: 4738, 1920:3729 och 1990: 1922 personer. Under åren 1850 - 1920 var emigrationen till Amerika varit betydande. Vid utgången av år 2011 var befolkningen totalt 1614 personer.

ÅKER OCH ÄNG
Sörbygdens härads areal uppgår till c:a 280 km² varav 17 km² är vatten. 3.900 ha är åkermark, 750 ha naturbeten och 5.500 ha produktiv skogsmark. Krokstad sockens areal är 160 km², Hede sockens är 83 km² och Sanne sockens är 46 km².
(År 1940 omfattade den produktiva skogsmarken 146 km ², åkern 48 km², och ängsmarken 12 km². I gammal tid uppgick byarna och gårdarna till 110 hela mantal som sedermera förmedlats till 96 1/8. Brukningsdelarnas antal var 1940 : 635 st och bostadslägenheterna 228.)

BERG OCH FJÄLL
Det mäktiga, trollska och till stora delar ödsliga Kynnefjäll upptar en betydande del av Sörbygdens yta. Det når sin högsta höjd, 211 m.ö.h., på Kleveröds ås c:a 1 km öster om Södra Kornsjön vid Keddebo. Detta är samtidigt Bohusläns näst högsta punkt. Med sina 206 m.ö.h. kommer Vaktarekullen i Sörbygden 1 km. söder om Stora Holmevattnet på andra plats. Andra höga punkter i Sörbygden är Medbönsberget (203 m.ö.h.) i Krokstad socken och Hundeskinnskullen (191 m.ö.h.) på Brattön i Hede socken. Högsta berget i Sanne socken är Vetteberget (173 m.ö.h.). Berggrunden är urberg och består huvudsakligen av gnejs och gnejsgranit.




VATTENDRAG OCH SJÖAR
Huvudvattendraget är Örekilsälven som rinner upp i Gesäter i Dalsland och flyter 15 km, nästan rakt söder ut, genom hela Sörbygden och rinner ut i Kärnsjöns norra ända. Lerdalsån kommer också från Dalsland och bildar på sin väg genom Sörbygden de båda sjöarna Sannesjön och Lersjön. Efter Lersjön blir namnet Hajumsån som flyter samman med Örekils-
älven vid Åseröd. Under sitt flöde genom Sörbygden har den då tagit emot flera mindre avrinningar. Antalet sjöar och tjärn i Sörbygden uppgår till c:a 190 st de flesta dock små. På Kynnefjäll finns det en hel del sjöar varav Södra Kornsjön belägen längst i nordväst, är störst, följd av Stora- och Lilla Holmevattnen (155 m.ö.h.), Blötevattnet, Löv och Homboresjön i nu nämd ordning.






Vykort från 1970-talet.
ÖV: Örekilsälven och Åseröds mosse med berget Rävås i bakgrunden. ÖH: Sannesjön från söder
NV: Örekilsälven vid Strömmane NH: Lersjön vid badplatsen.

Var ligger Hedekas?


Sörbygdens första lastbil


Bro över Örekilsälven


Midsommar vid Kasebo


Rädda Kynnefjäll


Kanske behövligt!


Receptkuvert från apoteket i Håby

BILD
Soldattorp vid
Sandåker

BILD
Xyz

BILD
Xyz

BILD
Xyz

BILD
Xyz

BILD
Xyz

BILD
nyfiken

BILD


Vykort


Vykort


Vykort


- Tillbaka -
- Till första sidan -