Sörbygdens härad

Sörbygdens Härad

Sörbygdens hembygdsförening

Hedekas - Krokstad - Hede/Fisketorp - Sanne/Kåtebol

- Till första sidan -

Några "kändisar" i Sörbygden på 1930-talet Ur boken: Porträttgalleri från Bohuslän Sörbygdens härad 1933 - 35
1	2	3	4	5	6
1. Albertina Andreasson, Ingrid Sundborg, Agnes Åkerman, Anders Andersson 2. Ivar Engelbrektsson, Johannes Hansson, Herman Hermansson, Anders Jansson 3. Carl Johansson, Edvard Johansson, Ida Johansson, Johan Johansson 4. Elin Larsson, Sofia Ottosson, Gustaf Rydén 5. Sigrid Thuresson, Fredrik Zakariasson, Oscar Åkerman 6. Harald Magnusson, Johan Ottosson, Hulda Svensson.

Sörbygden (Fordom Saurboeja) är beläget i Bohusläns nordöstra del och utgör den nordligaste delen av Munkedals kommun (karta). Häradet gränsar i väster till Bullaren, i öster mot landskapet Dalsland (Lerdal, Högsäter och Färgelanda) och i söder mot Munkedal. Fram till sista december 1973 utgjorde Sörbygden en egen kommun. Sörbygden har fått sitt namn efter den gamla kungsgården Sörbo i Krokstad socken där Kung Sverre utsågs till Norges konung 1177. I juridiskt hänseende hör häradet till Sunnervikens domsaga och tingslag. Tidigare var det så att i kyrkligt avseende sammanföll Sörbygden med Krokstads pastorat. Pastoratet tillhörde Vikornas södra kontrakt och omfattade moderförsamlingen Krokstad och annexförsamlingarna Hede och Sanne. I dag är dock församlingrna sammanslagna till Sörbygdens församling. Centralort i Sörbygden är Hedekas.

Såhär beskrev A. E. Holmberg, Sörbygden i boken
"Bohusläns beskrifning och historia" från år 1867:
Sörbygdens härad, innefattande Krokstads pastorat, med soknarne Krokstad, Hede och Sande omslutes af Dalsland samt Bullarens och Tunge härader i Bohuslän. Häradet bar i äldsta tider namnet Saurboeja herað efter den här belägna gården Sörby (f. Saurbæir), hvilken då var en betydande kungsgård och flera gånger omnämnes uti vår äldsta historia.
Sörbygden 1) utgöres egentligen af en stor, på alla sidor af höga fjellryggar instängd dal, som endast i norr och söder tillåter sina undangömda inbyggare att sätta sig i gemenskap med den öfriga verden. Fattar man denna dal från någon höjd, erbjuder den, med sina omvexlande partier och sin storartade infattning, en rätt imposant vy. Åt vester stänges den af det högresta Kynnefjellet, och på den motsatta sidan af en krökt bergsträckning , som med olika namn kallas Brattöns, Hoghults och Hultane fjellar. Dessa båda fjellryggar sammantränga sig vid häradets norra gräns, men skilja sig men skilja sig åter på Dalsland. 2)
Sörbygden är ganska vattenrik. Kärnsjön, märkvärdig för sina vackra omgivningar och sin fiskrikhet, särdeles på Gös som blivit hitplanterad af landshövdingen Harald Stake, är omnämd vid Tunge härads beskrifning. Dernäst är Sandsjön i Sande socken den betydligaste; de öfriga vattensamlingarene 3) såväl i trakten af sistnämda, som på Kynnefjellet, äro oansenliga, men lemna tillräckligt vatten tilll drifvande af en myckenhet mindre verk som man här anlagt. Emellan djupa bäddar rinner, utmed foten av Kynnefjellet, Örekilselfven, som här upptager Djupan och det icke obetydliga vattendrage Hajumsån, samt afbryter, vid vår- och höstflöden, nästan all gemenskap emellan gårdarne i Kynnefjellet och det öfvriga häradet. I denna å fångas Stäm (Cyprinus Geses).
Orten som med skäl räknas till fjellbygden, är oländig och föga uppodlad, samt samt en af de bästa jagttrakter i Bohuslän. Af de fordom stora skogarne återstår visserligen ännu mycket, dock icke så att någon afsättning af skogsprodukter utom häradet är betydlig. Jordbruket, hvilket här, liksom i det angränsande Bullaren, först i yngre tider blifvit drivet såsom hufvudnäring, är otacksamt; och den magra hvitleran, femjorden och sanden belöna sällan odlarens möda med större afkastning än efter 4:e kornet. Pastoratet är den sämsta sädesort i länet. Boskapsafvel - hvarpå äfven bilden af en oxe i häradets sigill anspelar - var förr, jemte skogshygge, den enda näringsgren hvarom allmogen vinnlade sig; den utgör äfven ännu en icke ringa, men ock den enda binäringen i Sörbygdens härad. Allt härstädes vittnar om fattigdom; men folket förer ett inskränkt lefnadssätt och har icke lärt sig konsten att utarma sig med diskonlån. Enligt traditionen skall förr en stor förmögenhet funnits hos "Sörbölingarne", emedan deras undangömda bostäder fredade dem för alltför många påhelsningar och de sjelfva voro nog kloka, att eftersom lyckan pekade, vara än svenskar och än norrmän. Först under de sistförflutna åren har en strimma af tidens hyfsning inträngt till detta ärliga och fredliga, men enfaldiga, vidskepliga och för renlighet ingalunda benägna folk. Många av forntidens bruk och sägner äro här, bättre än på andra orter, bevarade; och den som hade tillfälle att studera Sörbölingen i hans eget hem, skulle säkert göra många intressanta iakttagelser.

Fotnötter
1) Sörbygdens största längd är från norr till söder 3 mil och dess största bredd 1 3/4 mil.
2) De högsta bergen äro Hundskinnskullen på Brattöfjellet och ett berg på gården Fjells utmark.
3) Dessa sjöar äro, på östra sidan: Hästhagssjöm, Lersjön, Strandsjön, Skinnhåsa, Fjell- Mört- och Hundskinnsvattnen; samt i Kynnefjellet Kornsjön, Trehörningen, Sandsjön, Holmevattnet, Restads långevatten, Hästtjärn, Malvattnet, Knifvattnet, Hussjön, Rassen, Fiskvattnet, och Abboresjön

Befolkningsstatistik enl. A. E. Holmberg 1863				Senare statistik
Socken	År - Antal	År - Antal	År - Antal	År - antal	År - antal	År - antal
Krokstad	1805 - 1542	1840 - 2373	1863 - 3925	1973 - 1103	2000 - 1024	-
Hede	1805 - 865	1840 - 1247	1863 - 1866	1973 - 529	2000 - 497	-
Sanne	1805 - 531	1840 - 866	1863 - 1300	1973 - 318	2000 - 212	-
Sörbygden	1805 - 2938	1840 - 4486	1863 - 7091	1973 - 1950	2000 - 1733	2016 - 1583

- Tillbaka -

FORNLÄMNINGAR & HISTORIA
I Sörbygdens härad finns 23 bronåldersrösen, varav 18 st finns i norra delen av Krokstad socken. Kummel finns vid Hovås, Hoghult, Röane, Systeröd, Möllebacka m.fl. ställen. Järnåldersgravar, enstaka eller i grupper förekommer bl.a. vid Guröd, Hajum, Hult, Krokstad, Medbön, St. Bergane, Önne, Österbön, Brattön, Gunnarsröd, Ryr, Röd, Torp, Bergeröd, Bjälkebräcka, Ed, Gisslebo, Hällevad, Kåtebol, Pjexeröd och Ryrs nordkasar. Fornborgar har funnits vid Budalen, Ellingebo och Borgåsen. Vid Sandåkers moar i Krokstad, som förr var exercisplats, finns det en hällkista (den sk. Gällhusommen). En hällekista och ett kummel finns även på Hultane i Sanne. Vidare finns två järnåldersgravar på gården Wattneröd i Sanne samt skålgropar bl.a. på Vassbotten. Offerkällor finns också som S:t Görans källa mellan Åseröd och Elseröd och en berggryta på prästgårdens ägor.

Freden i Roskilde
Freden i Roskilde slöts mellan Sverige och Danmark 26 februari 1658 i Roskilde och innebar att Danmarks kärnland (Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm) lämnades över till Sverige liksom Gotland och de norska landskapen Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Freden anses vara den hårdaste freden i Danmarks historia. Den svenska armén som egentligen ville lägga hela Danmark som en Svensk provins skyndade på fredsförhandlingarna eftersom den fått reda på att Danmarks allierade hade samlat ihop en hjälphär på 30.000 man som närmade sig, något som danskarna inte visste när de skrev på freden. Tre dagar efter freden var påskriven kom budet om hjälpen.
I fredstraktatet, som fortfarande är juridiskt bindande, ställs ett flertal krav på båda parter som att svenskarna skulle dra tillbaka sin trupper från Jylland och Sjælland samt att de erövrade landsdelarna skulle få behålla sina gamla lagar, rättigheter, kyrkorätt och att ingen egendom skulle konfiskeras. I freden lovades även en evig fred mellan de båda grannländerna. Både Sverige och Danmark har brutit mot Roskildefreden, dock har Sverige gjort flest och störst övertramp.

FOLKMÄNGD
Sörbygdens innevånarantal var år 1805: 2938 personer. År 1865 var antalet 6381, 1880: 5702, 1900: 4738, 1920:3729 och 1990: 1922 personer. Vid utgången av år 2016 var befolkningen totalt 1583 personer. En ökning med 11 st från året före. Under åren 1850 - 1920 var emigrationen till Amerika varit betydande.

ÅKER OCH ÄNG

Sörbygdens härads areal uppgår till c:a 280 km² varav 17 km² är vatten. 3.900 ha är åkermark, 750 ha naturbeten och 5.500 ha produktiv skogsmark. Krokstad sockens areal är 160 km², Hede sockens är 83 km² och Sanne sockens är 46 km².
(År 1940 omfattade den produktiva skogsmarken 146 km ², åkern 48 km², och ängsmarken 12 km². I gammal tid uppgick byarna och gårdarna till 110 hela mantal som sedermera förmedlats till 96 1/8. Brukningsdelarnas antal var 1940 : 635 st och bostadslägenheterna 228.)

BERG OCH FJÄLL

Det mäktiga, trollska och till stora delar ödsliga Kynnefjäll upptar en betydande del av Sörbygdens yta. Det når sin högsta höjd, 211 m.ö.h., på Kleveröds ås c:a 1 km öster om Södra Kornsjön vid Keddebo. Detta är samtidigt Bohusläns näst högsta punkt. Med sina 206 m.ö.h. kommer Vaktarekullen i Sörbygden 1 km. söder om Stora Holmevattnet på andra plats. Andra höga punkter i Sörbygden är Medbönsberget (203 m.ö.h.) i Krokstad socken och Hundeskinnskullen (191 m.ö.h.) på Brattön i Hede socken. Högsta berget i Sanne socken är Vetteberget (173 m.ö.h.). Berggrunden är urberg och består huvudsakligen av gnejs och gnejsgranit.

VATTENDRAG OCH SJÖAR

Huvudvattendraget är Örekilsälven som rinner upp i Gesäter i Dalsland och flyter 15 km, nästan rakt söder ut, genom hela Sörbygden och rinner ut i Kärnsjöns norra ända. Lerdalsån kommer också från Dalsland och bildar på sin väg genom Sörbygden de båda sjöarna Sannesjön och Lersjön. Efter

Lersjön blir namnet Hajumsån som flyter samman med Örekilsälven vid Åseröd och rinner sedan ut i Kärnsjön. Under sitt flöde genom Sörbygden har den då tagit emot flera mindre avrinningar. Antalet sjöar och tjärn i Sörbygden uppgår till c:a 190 st de flesta dock små. På Kynnefjäll finns det en hel del sjöar varav Södra Kornsjön (som delas med Bullaren) belägen längst i nordväst, är störst, följd av Stora- och Lilla Holmevattnen (155 m.ö.h.), Blötevattnet, Löv och Homboresjön i nu nämd ordning.

Vykort från 1970-talet.
ÖV: Örekilsälven och Åseröds mosse med berget Rävås i bakgrunden. ÖH: Sannesjön från söder
NV: Örekilsälven vid Strömmane NH: Lersjön vid badplatsen. Foto: B. Strandberg