Sörbygdens Härads Sigill

Sörbygdes Häradz Sigill Då landskapet Bohuslän avträddes till Sverige vid freden i Roskilde 1658 var det indelat i ett antal skipredor. De var 16 st. med 40 lider i vaje skipreda och 4 gårdar i varje lid. Varje lid utrustade en en krigare. Skeppet som man samfällt höll, var en 20-sessa, ett vikingaskepp med 20 roddare på varje sida. Skipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av juridisk betydelse. Landskapets nuvarande härader är i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige talar handlingarna om "schiberi", men sedan svensk rätt infördes i landskapet torde även den inom angränsande delar av sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Såväl i Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ett särskilt sigill till bekräftelse av rättsurkunder. Prästen Johan Oedman har i sitt arbete om Bohuslän Chorographia Bahusiensis (Stockholm 1746) - beskrivit och även avbildat flertalet av landskapets häradssigill. Sörbygdens härad har i sitt sigill en ko eller oxe. Enligt Oedman är den troliga förklaringen till detta är att det inom häradet funnits mycket boskap. Den äldsta sigilltypen (1681) hade omskriften SÖRBYGDS SKIBREDES SIGILL. I det av Oedman återgivna har emellertid omskriften moderniserats till SÖRBYGDENS HÄRADZ SIGILL.


- Till första sidan -